annicasbarcelona

Förra året låg Sverige på fjärde plats i listan över världens mest jämställda länder. Före Sverige fanns Island, Norge och Finland. Fjärde plats, och vi är definitivt inte helt jämställda, Sverige har en väg att gå. Löner, stereotyper.. Det finns mycket att göra.

Men herregud vad jag längtar tillbaks till någorlunda könsneutrala Sverige. För hur är det här? I helgen fick jag seriöst höra detta (som svar på vad vi ska prata om): "Ja, jag vet inte, hum, tjejer är ju inte intresserade av ekonomi och politik..". Jag höll på att explodera. Det är sådana stereotypa antagandet om könen som vi måste bli av med, och detta försökte jag förklara för människan, och gissa vad jag fick veta då? Att jag är aggressiv. Att jag är udda för att jag är tjej och har starka åsikter. För alla vet att tjejer inte kan ha starka åsikter? Och jag vet att jag kan gå ut väl hårt i diskussioner ibland, men jag har i allmänhet märkt här att killar är inte alls vana vid att man som tjej diskuterar, argumenterar, har en åsikt, pratar tillbaks när killarna snackar skit.

Sen förstår dom inte ett dugg vad jag menar när jag pratar om jämställdhet mellan könen. Det enda svar jag får är: "Men män och kvinnor är inte likadana biologiskt". Då försöker jag förklara att det handlar inte om biologi, utan om sociala och kulturella skapade kön, att vi har föreställningar om vad som är typiskt kvinnligt och manligt, och att detta påverkar båda könen negativt. "Men män och kvinnor kan inte vara jämställda, för vi är inte likadana biologiskt!". Hörde du vad jag precis sa? Nä.

Jag har liksom märkt att killar kollar konstigt på mig när jag uttryckt en åsikt, när jag inte gått på deras skitsnack, när jag ogillar att bli sedd som ett sexobjekt och bli bjuden på allt.

Jämställdhet verkar inte finnas på agendan här.

Tack och lov för Sverige där jag (i större grad) är en människa, och inte en vandrande vagina.